lagens jävsbestämmelser har inte förekommit från styrelseledamöternas eller den verkställande direktörens sida”. Skälet till detta ställningstagande torde vara att jävsbestämmelsen i 8 kap. 23 § ABL rör fråga om avtal eller rättegång, vilket det inte var fråga om i det aktuella fallet, eftersom styrelsens rättshandling avsåg ett förslag till beslut om likvidation. En helt annat fråga, som dock inte var föremål för prövning i målet, är att ett förslag till beslut om likvidation under vissa förutsättningar kan strida mot styrelseledamöternas allmänna lojalitetsplikt.34 Vidare kan konstateras att beslutet att inte driva in affärer till bolaget rimligen stred mot vinstsyftet, eftersom bolag, fram till den tidpunkt då det försätts i likvidation, ska förvaltas med syfte att ge vinst till fördelning mellan ägarna enligt 3 kap. 3 § ABL (om inte annat har angetts i bolagsordningen). Inte heller denna fråga var dock föremål för prövning i målet.
Huvudfrågan i målet var huruvida likvidationsbeslutet var ägnat att ge en otillbörlig fördel åt majoriteten på bekostnad av minoritetsaktieägaren. Inledningsvis gjorde HD ett svårtolkat uttalande angående generalklausulerna och likhetsprincipen i 4 kap. 1 § ABL. HD konstaterade sålunda att generalklausulerna ska ”ses tillsammans med likhetsprincipen, som är en grundläggande princip inom aktiebolagsrätten och som kommer till uttryck i 4 kap. 1 § aktiebolagslagen”. Härefter anfördes att ”[d]en [det vill säga likhetsprincipen] innebär att alla aktieägare är likställda och att alla aktier har lika rätt i bolaget”. Dessa uttalanden bör rimligen tolkas så att den allmänna associationsrättsliga likhetsprincipen innebär att alla aktier och aktieägare/medlemmar har lika rätt i associationen.35 Frågan om tolkningen av likhetsprincipen har diskuterats i stor omfattning i doktrinen under senare år och flera författare företräder den uppfattning som HD synes ge uttryck för.36 HD konstaterade härefter att generalklausulerna syftar till ”upprätthålla likhetsprincipen och vara ett skydd för aktieägare mot maktmissbruk från majoritetsaktieägare” och att de kan användas för att motverka åtgärder som reellt gynnar en aktieägare (men inte aktiernas lika rätt)
34 Se vidare Jessica Östberg, Styrelseledamöters lojalitetsplikt: särskilt om förbudet att utnyttja affärsmöjligheter, s. 147 ff. 35 Se bl.a. prop. 1973:93 s. 84. Jfr dock Erik Lidman, Informationsmässig likabehandling enligt aktiebolagslagen, SvJT 2021 s. 1 ff. 36 Se bl.a. Sten Andersson m.fl., Aktiebolagslagen — En kommentar, Juno version 17, 7 kap. 47 §, Karin Eklund och Daniel Stattin, Aktiebolagsrätt och aktiemarknadsrätt, 2 u., Uppsala 2016, s. 186 f., Jan Andersson och Lars Pehrson, Likhetsprincipen och generalklausulerna, Carl Svernlöv (red.) Aktiebolagslagens minoritetsskydd, Stockholm Centre for Commercial Law skriftserie nr 7, s. 109 ff. på s. 117, Svante Johansson, Aktiebolagslagens generalklausuler. Insjöar eller torra land?, Ulf Bernitz m.fl. (red.) Festskrift till Lars Pehrson, Stockholm 2016, s. 163 ff., Erik Nerep, Om generalklausulerna och likhetsprincipen i aktiebolagslagen, Ulf Bernitz m.fl. (red.) Festskrift till Lars Pehrson, s. 315 ff., Erik Lidman, Informationsmässig likabehandling enligt aktiebolagslagen, SvJT 2021 s. 1 ff., Niklas Arvidsson och Per Samuelsson, Ett och annat om vinstsyftet, generalklausulen, företagsvärdering och likhetsprincipen, Ronald J. Gilson m.fl., (red.), Festskrift till Rolf Skog, s. 123 ff. och Jessica Östberg, Styrelseledamöters lojalitetsplikt: särskilt om förbudet att utnyttja affärsmöjligheter, s. 235.