Nordisk Tidsskrift for international Ret. Acta scandinavica juris gentium. Sedan sitt förra nummer har tidskriften fått löfte om bidrag till utgivandet från norska stortingets Nobelkommitté och Letterstedtska föreningen, varjämte finska utrikesministeriet och den dansk-isländska förbundsfonden på annat sätt givit tidskriften stöd. Även i ekonomiskt hänseende har därför numera vart och ett av de nordiska länderna del i tidskriften. Det nu utkomna andra häftet visar även en väsentlig utvidgning i förhållande till föregående häfte, i det att det tillkommit en ny, särskilt paginerad avdelning med översättningar till främmande språk av i tidskriften publicerade uppsatser. Häftet inledes med en andra och sista del av CASTBERGS i SvJT 1930 s. 287 omnämnda uppsats »Folkerett og forsvar». Sedan Castberg redan i uppsatsens förra del behandlat frågan, huruvida gällande Haagkonventioner ålägga de till konventionerna anslutna staterna att hava militärt försvar, övergår han nu till det högaktuella problemet, om akten för Nationernas förbund ålägger förbundets medlemmar att inskrida till annan förbundsmedlems hjälp med militärmakt. Är detta fallet står tydligen den isolerade avrustningen i strid med förbundsakten. Castbergs svar blir, att någon skyldighet för förbundsmedlem att militärt inskrida till annan förbundsmedlems hjälp icke föreligger. Omedelbart efter Castbergs uppsats besvarar emellertid MOLLER i ett inlägg »Folkeforbundet og Nedrustningen» samma fråga på motsatt sätt. Utom dessa två bidrag innehåller häftet första delen av en avhandling av juris doktor FEDERSPIEL om »De nordiske internationalprivatretlige Konventionsudkast», en uppsats av MØLLER »Nogle Bemærkninger om Mestbegunstigelsesklausulen», vars ämne f. n. är av betydelse i förhållandet mellan Danmark och Tyskland, första delen av en redogörelse av ÅKE HAMMARSKJÖLD för folkrättsinstitutets sammanträde i Amerika, ett bidrag av UNDÉN »Förbundsakten och Kelloggpakten», kvartalsöversikt, bokanmälningar, bibliografi och tidskriftsöversikt.
 

Å. H—ck.

 

    Nordisk Tidsskrift for Strafferet. Det i juli utkomna tredje häftet inledes med en längre uppsats om den nya danska strafflagen (se SvJT 1930 s. 300) av Generalauditor VICTOR PÜRSCHEL, som varit ordf. i Folketingets senaste strafflagsutskott. Om »Fengselsreformen i Norge» skriver HARTVIG NISSEN, direktör vid Botsfengslet i Oslo och ledamot av 1927 års »Fengselsreform-

komité», som i år avgivit sitt betänkande. Förf. lämnar en redogörelse för det huvudsakliga i kommitténs förslag. Detta söker — i överensstämmelse med vad delvis redan skett i vårt land — utplåna den skarpa skillnaden mellan cellstraff och straff i gemensamhet samt vidga möjligheterna för en individualiserad fångvård. Dessutom har man velat infoga det mera rigorösa cellstraffet såsom ett led i det redan tillämpade progressivsystemet med klassindelning av fångarna, i vilken vissa modifikationer föreslås. Vad den villkorliga frigivningen angår har kommittén — efter vad det vill synas på föga hållbara skäl — avvisat den i Sverige av Thyrén och strafflagskommissionen föreslagna differentieringen i en obligat och en fakultativ form och förordat bibehållande i huvudsak av nu i Norge gällande regler, enligt vilka villkorlig frigivning, med mindre särskilda skäl tala däremot, skall äga rum, då viss del av straffet avtjänats. För unga förbrytares behandling innehåller förslaget icke några särbestämmelser, enär man hyser förhoppning om att dels kunna genomföra en tidigare föreslagen höjning till 18 år av den åldersgräns, intill vilken »vergerådene» äga inskrida mot kriminell ungdom, dels få satt i kraft en d. 1 juni 1928 given »lov om opdragende behandling av unge lovovertredere» i åldern 18—23 år (se SvJT 1929 s. 71). Den kände danske psykiatern AUGUST WIMMER skildrar under rubriken »Patologiske Svindlere» några ur kriminalistisk synpunkt intressanta former av psykopati, nämligen habituell hypomani och mytomani. De norska stadgandena om skyddsåtgärder mot vissa farliga förbrytare kommenteras av byråchefen KRISTIAN HANSSON (jfr SvJT 1930 s. 288). Højesteretsdommer TROELS G. JØRGENSEN har med anledning av ett i år avgivet danskt sakkunnigbetänkande gjort ett nytt inlägg i frågan om ersättning åt oskyldigt häktade m. m. (jfr SvJT 1930 s. 51), varvid han kritiserar tendensen att med uppgivande av fasta lagregler lämna avgörandet åt domarens skön. Den av Harry Söderman och Ernst Fontell utgivna handboken i kriminalteknik är föremål för en kritisk anmälan av fhv. Politiinspektør S. TAGEJENSEN.

O. B.