Samerätt

Den 23 januari 2020 avgjorde Högsta domstolen det s.k. Girjasmålet, som rörde frågan om Girjas sameby eller staten hade rätt att upplåta småviltsjakt och fiske på visst område. Målet avgjordes till samebyns fördel. SvJT har genom åren publicerat flera artiklar om samerätt som kan belysa och fördjupa diskussionen.

Nyligen publicerades "Synen på rättskällor inom samerättslig forskning" av Eivind Torp: https://svjt.se/content/synen-pa-rattskallor-inom-samerattslig-forskning

Dessförinnan har följande artiklar publicerats:

Samebyars avtalsrätt

I artikeln diskuteras frågan om samebyars befogenhet att ingå avtal beträffande renskötselrätten. Frågan är aktuell mot bakgrund av ett ökat intresse från olika exploatörers sida om att ingå avtal med samebyar som innebär en begränsning av renskötselrätten. Det har etablerats en praxis där samebyar, efter att ett beslut om tillstånd har fattats, ingår avtal med markexploatörer i syfte att begränsa skador för renskötseln. En sådan praxis kan ha betydelse med tanke på att olika uppfattningar om samebyars avtalsrätt har utvecklats.

SvJT 2018 s. 749
Av: EIVIND TORP
Ladda ner PDF

Samebyars avtalsrätt — en replik

I artikeln ”Samebyars avtalsrätt”1 gör Eivind Torp bedömningen att den nuvarande rennäringslagen inte ger utrymme för att behandla renskötselrätten eller delar av rätten som ett civilrättsligt avtalsobjekt. Därför menar Torp att samebyarna saknar befogenhet att ingå avtal som innebär inskränkningar av renskötselrätten. Vi menar att Torp i sin analys av rättsläget bortser från den rättsutveckling som skett i tiden efter 1971 när den nuvarande rennäringslagen infördes. Dessutom är frågan om samebyarnas avtalsrätt mer komplex än vad den aktuella artikeln visar.

SvJT 2019 s. 165
Av: MALIN BRÄNNSTRÖM och CHRISTINA ALLARD
Ladda ner PDF