Häfte 4, 2024

Utgivningsbevisen och de svenska mediegrundlagarna utmanas

Under våren 2024 har flera svenska domstolar gjort bedömningen att yttrandefrihetsgrundlagen måste åsidosättas till förmån för dataskyddsförordningen och EU-rätten när det gäller bedömning av s.k. dataskyddssekretess vid utlämnande av allmänna handlingar till söktjänster med utgivningsbevis. En begäran om förhandsavgörande har även gjorts till EU-domstolen avseende frågan om det skydd som yttrandefrihetsgrundlagen ger söktjänsterna vid publicering är förenligt med dataskyddsförordningen. Konsekvensen av det kommande avgörandet från EU-domstolen kan bli att formuleringen från dataskyddsförordningen om journalistiska ändamål kan komma utgöra en ny materiell begränsning av mediegrundlagarna, vilket i sådana fall skulle ligga nära den syftestolkning av grundlagarna som tidigare har gjorts för bl.a. viss kommersiell marknadsföring. I artikeln redovisas den pågående utvecklingen och bl.a. vilket utrymme dataskyddsförordningen och

SvJT 2024 s. 287
Av: MARTIN BRINNEN
Ladda ner PDF

Tredjemans svikliga förledande — Kan en godkänd betalningstransaktion vara obehörig?

Att ett stort antal bankkunder blir av med sina pengar genom bedrägerier är ett samhällsproblem. Specialregleringen i betaltjänstlagen erbjuder i vissa fall ett skydd för kunden, men bara när transaktionen som genomförts är obehörig. Gränsdragningen mellan behöriga och obehöriga transaktioner har därför mycket stor praktisk betydelse för den enskildes möjlighet att få sitt konto återställt efter ett bedrägeri. Men hur förhåller sig den betaltjänsträttsliga specialregleringen till våra sedan länge gällande avtalsrättsliga ogiltighetsregler, och kan en i och för sig godkänd transaktion ändå bedömas vara obehörig, därför att kunden har blivit svikligen förledd att godkänna transaktionen?

SvJT 2024 s. 323
Av: MARIANNE RØDVEI AAGAARD
Ladda ner PDF

Om idéers förrättsligande

Med förrättsligande av en idé menar jag att idén vid en viss tidpunkt är en utomrättslig idé och att den vid en senare tidpunkt inkorporeras i ett befintligt rättssystem, varvid idén blir en medlem av detta system. De idéer som behandlas här är uteslutande värdeidéer (värderingar). Genom att förvandla idéerna från att vara blott vackra drömmar till att utgöra handfasta realiteter, som rättsordningen förlänar genomslag i det verkliga livet, förrättsligas de. Särskild uppmärksamhet ägnas här förrättsligandet av vissa för ett civiliserat samhällsliv oundgängliga värdeidéer. Artikeln avslutas med en detaljstudie av hur förrättsligande av idéer kan ske i praktiken, främst genom lagstiftning.

SvJT 2024 s. 343
Av: ÅKE FRÄNDBERG
Ladda ner PDF